En vanlig sketen onsdag som började klockan 5 i morse. Upp sätta igång kaffet,göra mackor,klä på mig och dricka kaffe på stående fot under tiden jag väcker små killarna. De är yrvakna och lite gnälliga när de ska kläs på, men det gör inget vi har tid med lite trilskandes. Jag har ork med det för jag ska gå och jobba. Alfred blir lite ledsen över att han inte kan cykla till dagis,meen när jag lovar honom att vi tar en cykeltur efter dagis blir han nöjd. Vi kommer till dagis prick klockan 6, killarna är pigga och glada och tycker om att komma så tidigt. De följer med fröken in och sitter en stund i soffan och myser.
Jag beger mig till jobbet där jag och en tjej till ska vara trädgårdsmästare denna och nästa vecka. Vi börjar i full fart och säger att detta är väl ingenting. Det går ju fort och riva upp det här ogräset. Men allt eftersom dagen går inser vi ju att det tar sin lilla tid när rabatterna nästan bara består utav tistlar. Men det är roligt och skönt att få vara utomhus och jobba.
När jag ska hämta hem mina killar, tittar Nilz snopet på mig precis som om han ser i syne. De kommer emot mig båda två och vi kramas om vartannat. Nizze små skrattar hela tiden på vägen till bilen.
Alfred får sin cykel tur som jag utlovat. Vi går en lång promenad runt köpingen på ungefär en timme så han ska få cykla ordentligt. Hemma igen var det dags för mat, tv tittande och duschning innan läggdags. Hann med en mys stund med Nizze i köket. Han kom och kramade mitt ben sedan la jag ned honom på golvet och han ville pussas och kramas hur mycket som helst. Det är sådana ögonblick som gör att man orkar med vardagen. Vi har ett litet bus vi pussas först på munnen sedan skakar vi på huvudet och pussar varann på kinderna. Han skrattar så han kiknar,det är så härligt.
Den lilla mannen har börjat prata så det bara sprudlar. Vi mötte en bekant på köpingen och han sa hej Linda. Bla sa han det är min jacka,jag är mätt,jag ska duscha. Jo, just det när han hade duschat hade han fått vatten i örat. Han försökte först torka bort det med handduken,sedan slog han på örat och sa aj aja aj. Det såg så otroligt roligt ut.
Nu sover de små killarna och väntar på en ny dag på dagis.
Tjejerna är så otroligt duktiga på morgnarna. Deras klocka ringer vid tio i sju. Då går de upp klär på sig och tittar lite på tvn och äter frukost innan de går iväg.
Underbara barn ni förgyller mitt liv så ofantligt mycket.
Nu blir det tv för min del för hela slanten innan sängen kallar för idag är jag trött och sönder bränd på axlar och i nacken. Inte van att vara ute i solen.
Haát alla goa människor
onsdag 23 maj 2012
Ännu en härlig dag
Upplagd av Caroline kl. 20:45:00
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar